Nytt är att alla större kedjor och restauranger i NYC numera skriver ut exakt kaloriantal på sin mat och sina drycker i menyn, för att man ska kunna göra ett aktivt val som man så önskar. Det är riktigt bra de dagar man vill veta, men när det kommer till vissa maträtter under en veckas semester vore det kanske bättre att inte veta...;)
Typisk frukost på vår resa blev en "flatbread sandwich med ost och skinka" från Dunkins donuts och till det en kaffe. Jimmy lärde sig raskt (learnig by doing) att beställa en LITEN kaffe i stället för en "vanlig" då redan den lilla koppen är så stor att man får mer än nog. Dessutom insåg han att det var bättre att be om svart kaffe och sen även om socker, eftersom det färdigsötade kaffet var halvt om halvt mättat med socker. LAGOM är ett ord som borde gå på export...
.
En kväll blev det hämtsallad från McDonalds på rummet. Jimmy lyckades få fram vår lilla byrå, som fick agera som matbord. Inte fel när man är riktigt förkyld och trött :)
Då jag bodde i USA fattade jag och mina vänner tycke för en restaurangkedja som heter Thank God It's Friday (TGIF) där man kan äta riktigt amerikansk mat. En av deras efterrätter är etsat sig fast i mitt minne och dyker upp så fort jag blir riktigt sugen på något gott. Efterrätten heter "Brownie obsession" och består av en stor varm brownie med chokladfuge på. Till det glass och chokladsås.
.
Vår sista dag hade vi tänkt att gå till en restaurang i parken som min chef Kristina tipsat om via SMS. Då vi kom dit och såg menyn insåg vi att det var "professorspriser" på maten. Det kändes väldigt onödigt eftersom jag vid det laget hade så lite smak kvar (pga av förkylningen) att jag inte ens kände mintsmaken när jag borstade tänderna.